det finns förmycket av allt det finns förmycket av mig
det känns som att dagarna går över varandra, korsas
bär på någon vision om att jag måste vara så bra hela tiden

mitt ben har somnat men jag är vaken
blir förundrad över att man inte vet mer efter sjutton år
min slags filosofi och min slags politik
min dramatik
det är jag... eller?

tänker att jag borde skriva bättre eller aldrig mer

/L.